Jag kom precis hem efter en hysterisk löprunda på 50 minuter. Känner mig alldeles skakig, men samtidigt stark. Har inte sprungit sedan jag började jobba i september, och planen (när jag snörade på mig löparskorna) var en timmes promenad. Herregud, jag fattar verkligen inte vad som flög i mig, och det konstigaste av allt var att det gick lätt! Jag flög fram, och äckelkänslorna försvann någonstans på vägen. Nu är de dock tillbaka... Tillfredsställelsen var kortvarig.

Dagen har tillbringats i soffan framför Pretty little liars med en 300 grams förpackning Chocolate chip cookies som enda sällskap. En pund för den, och nu ligger kakorna och äcklar sig i min mage. Har inte ätit sen 17.00 idag, men 2200 kalorier sammanlagt, varav 1500 kalorier kakor...Jag somnade efter detta, och när jag vaknade var det mörkt ute. Vilken tragisk syn. Funderade allvarligt på att ligga kvar och vara tragedin personifierad en lördagskväll...

 

Jag borde äta innan jag lägger mig för att unvika överätning imorgon vid frukosten, men jag vill inte. Jag vill inte förstöra. Verkligen inte. Lyckligtvis är kakorna redan uppätna, och jag var på Morrisons och köpte mumsiga blåbär tidigare idag. Inget äckel imorgon. Absolut inte.

Nu ska jag hoppa in i duschen!
Hörs senare, om jag inte halkar och dör...

________________________________________________________________________________________

 

Jag är tillbaks i min soffa! Hehe... Min älskade och överarbetade kusin kom nyss hem. Hon sitter just nu bredvid mig och smaskar i sig sin take-away. Fried pizza with chips (motsvarigheten till french fries här), smält ost, ketchup och majonäs. En charmerande blandning, inte sant? Jag har inte provat, och kommer inte göra det heller. Den enda snabbmaten jag äter här är chicken nuggets med chunky chips (om jag inte är ute och äter vill säga, men det händer ganska sällan). Jag kommer dock att sakna mina chunky chips när jag lämnar Edinburgh!